Firas med varma mackor å katterna. Jävligt skönt, på riktigt. Jag vet inte om det förväntas att man ska sammanfatta året som har varit när man bloggar men .. det ids jag fan inte. Det borde man ju veta om inte annat om man har läst mina inlägg under året... eller? Så kort sagt ... vill ni veta så är det bara att läsa igenom den igen ;)
Men kan ju ge en liten resumé:
Bergochdalbana... så sammanfattat å klart!
_________________________________
Nyheter för Batterisyrabloggen 2009
En avgift kommer införas för dem som inte lämnar kommentarer efter läst inlägg. Hur mycket det blir kommer att bestämmas innan 1 januari 2009. Och för att sidan inte ska tappa massa med läsare bara för införandet av avgiften, så har det redan bestämts att alla som har läst bloggen under 2008 är skyldiga att betala DUBBEL avgift om de slutar läsa den + eventuell utebliven kommentaravgift.
__________________________________
Batterisyra önskar alla läsare ett GOTT NYTT ÅR!
Kanske att jag skriver nå mer ikväll .. om jag ids.
Låg och kollade på Kunskapskanalen (!) i natt där dom visade ett sjukt äckligt program om maskar. Till en början var det bara typ daggmaskar å sånt, å dom är ju mest bara gulliga... Programmet övergick sedan till mikroskopiska maskar och hur forskare hade följt deras celldelning redan från starten. Intressant... ÄNDA TILLS DOM SA ATT X-ANTAL MILJONER MÄNNISKOR HAR DOM I KROPPEN... visst visst döäckligt .. men det slutar inte där... Dom berättar som en liten parentes att dessa maskar kan lägga uppåt 200 000 ägg PER DAG!!! För att man verkligen ska tro på eländet så visar dom en liten pojke på ca. 5 år som har ett sår på benet, där det sekunden efteråt plockas ut en maskjäkel på typ 1 dm. Här är jag nära att kräkas. Naturligtvis måste dom även visa hur dessa maskar fortplantar sig och hur de gör för att lyckas med det. Tack och lov visar dom detta på insekter. I det här fallet syrsor. Dessa syrsor fungerade som värddjur åt maskarna. Maskarna levde innuti djuret så länge som möjligt tills dom tillslut fyller upp hela kroppen på den stackars syrsan. Forskaren berättade och visade naturligtvis det hela väldigt pedagogiskt samtidigt som han dissekerade syrsan. Och som om man inte skulle fatta att det inte alls verkade vara så behagligt att ha en stor jävla mask i magen så tog han liknelsen att om den hade varit i en människa så hade det varit som att ha en 10 m lång trädgårdsslang i magen! Nice! Det som va ännu jävligare var att masken kunde låtsas vara syrsans organ så egentligen var bara syrsan ett skal med en hjärna som var helt manipulerad a la Men In Black. Sen när den märkte att syrsan började tappa stinget (dvs snart dö) så utsöndrade masken ett protein som gjorde så att syrsan ville DRÄNKA sig !!! Syrsan begår helt enkelt självmord! Vilket naturligtvis var mycket lämpligt då masken bara kunde föröka sig i vatten. Helt sjukt egentligen... smart .. men sjukt...
Snacka om att jag har ännu mer belägg för att tycka att det är apäckligt när det står en skylt på jobbet.
Va uppmärksamma på era barn, det går mask på förskolan
Naturligtvis så är det två olika sorters maskar jag berättar om .. så NEJ det finns inga maskar som kan göra så med en människa... tror jag ....
Visst visst det är skönt att vara ledig .. men va fan .. det händer ju tusan ingenting. Jag får krupp. Jag har så tråkigt att jag tom funderar på att städa garderoberna... DÅ har man tråkigt.
Jag blir otroligt rastlös!
Äsch .. garderoberna får det bli .. ( vet att jag kommer öppna dom ganska entusiastiskt för att sedan tre sekunder senare smälla igen dom å tänka .. I HELVETE heller!
Efter att min "söta" katt behagade att pissa ner min säng så var det bara att tvätta bäddmadrass å hela skiten. Jag har gjort det en gång tidigare å jag vill minnas att det inte gick som en dans precis. Tvärtom minns jag det som ett helvete.
Så nu är det åter igen dags. Ett djupt andetag... aaaaaand GO!!!
Jag och Gasolin utkämpar just nu ett krig. Det började igår. Kl 20:00 pissade hon i sängen. Tråkigt som fan då det nu var ganska länge sen det hände. Hoppades verkligen att hon hade slutat med det, men tydligen inte. Gasolin- Batterisyra 1-0
Skyndade mig ner i tvättstugan i hopp om att få en tvättid men det var upptaget. Gasolin- Batterisyra 2-0
Bäddar i soffan (vilket ungefär är lika som att bädda direkt på golvet) Gasolin-Batterisyra 3-0
Efter en stunds psykning av onda blickar kryper Gasolin in under sängen och sätter sig där och skäms alt. surar. Gasolin-Batterisyra 3-1
Jag lägger mig för att sova. Jag i soffan ... Gasolin på sin favorit kudde i sängen som inte har blivit nerpissad... Gasolin-Batterisyra 4-1
Kl 06:50 ringer väckarklockan Gasolin ligger och snusar och sover i godan ro, medan jag får lov att ta pisstäcket och överkastet till tvättstugan. Gasolin-Batterisyra 5-1
När jag kommer upp gör jag en hämdaktion dvs. drar fram Gasolins hemligagömma under sängen. Det visade sig att den va större än man kunde ana. Den innehöll följande: X-antal udda strumpor Exakt 13 pennor 3 batterier 5 hårsnoddar 4 tops 1 pocketbok 6 enkronor Över allt detta hade hon lagt en tröja som hon sedan själv la sig på. Gasolin-Batterisyra 5-2
Efter att allt var framgrävt så var det TONVIS med hår... och mer tvätt... såååååå Gasolin-Batterisyra 6-2
en kär gammal vän igår på stan. Tom Ansad. Vi tog en fika och pratade om livet. Det hade hänt mycket i våra liv sen vi sågs sist och ämnet pojk resp. flickvänner dök kom upp. Det visade sig att Tom Ansad hade gift sig med en tjej från Vietnam. Tsang Phung och enligt sydasiatisk sed berättade Tom Ansad stolt att han fick bära sin frus namn. Äntligen slapp han det trista svenska efternamnet Eriksson. Fikastunden led mot sitt slut och vi kramade om varandra och gick åter igen skilda vägar. Det va mitt möte med Tom Ansad Phung
.. å det firar jag och Dexter med att käka lite spagetti & köttfärssås... Gasolin tittar på.
Funderar på att springa ner på stan och kolla på alla helgalna människor som mellandagshandlar. Jag hade behövt fixa lite kläder till ikväll... Evigt tacksam över att Lisa fixade en biljett till mig, så vi slipper köa före fan ikväll! TACK älskling!;)
Ja så blev det ... lite iaf .. Fick ju lov att pallra mig ner på stan för att fixa julklappsfanstygen. Först värmde jag upp plånboken med att gå till tandläkaren å betala för diverse tjänster 1000:- Japp nu va jag i gång! Sen var det bara att fortsätta slänga pengar runt sig. Vilken jävla hysteri...
Nu är man iaf hemma... inte riktigt helnöjd med inköpen .. men orkar fan inte bry mig. Fattig som en kyrkråtta, öm i munnen, snurrig å huve å vilsen i hjärtat .. Å hatar julen... OOOOH what a wonderful daaaay!
... att min katt inte är som alla andra... Sitter vid datorn och hör ett "dunk" inifrån köket. Tänker inte mer på det då det inte lät som om nått gick sönder. Går in tio minuter senare för att se vad det var... allting verkar vara som det ska. Sen hör jag något under bordet... snabbt som attan springer Dexter ut ur köket och snabbt in under sängen (mina katters tillflyktsort och frizon) Jag kikar in under bordet och hittar följande:
Eftersom jag VET att det absolut inte kan vara Gasolin, då hon knappt äter någonting så blir den huvudmisstänkte ganska direkt Dexter... Lägger upp gurkan på bordet och går tillbaka till datorn... Efter en halvtimma eller så så går jag in i köket igen för att göra mig lite kaffe... Och möts av följande:
Åter igen .. va säger man ... jordnötter ... å nu gurka... suck!
Var och tränade idag... Spinning ... oväntat .. inte. Men det här passet va inte som alla andra. Jag går in och tar min vanliga cykel.. bredvid mig sitter till synes en helt vanlig man. Han trixar och fixar å tillslut får han ta instruktören till hjälp. Passet börjar och man ser direkt att han inte är nån stjärna på att spinna. Han har på tok för lätt motstånd... ändå svettas han som en gris efter endast en halv minut in på uppvärmningslåten. Den vänliga instruktören gör alla medvetna om att tekniken är viktig och att man ska undvika att hänga på armarna, och att man även ska ha mycket motstånd på .. detta verkar dock gå den vanliga mannen förbi. Jag själv försöker att fokusera på min egna prestation. Detta är dock svårt då man befarar att den vanliga mannen ska få en hjärtinfarkt vilken minut som helst. Under passet hörs flås och stön med jämna mellanrum och slutligen en lättnadens suck då passet äntligen är över. Han överlevde. Man blir ibland imponerad av folk ... Men jag hoppas verkligen att mannen inte ska göra nått viktigt dom närmaste dagarna då han troligen kommer vara invalid. God Jul!
När jag frågar barn, ungdomar och vuxna om orsakerna till mobbningen får jag svaren att det är något hos offret, tex beteende, UTSEENDE, eller klädsel som gör att plågaren plågar. (Fors 1995)
Så jag antar att jag kommer få båda sidorna av det hela idag... Jävla flaskjävel. Man borde fan få DUBBLA intyg på att man gått kursen... som plåster på ...näsan
Av någon märklig anledning hatar jag lucia och julfirande ännu mer efter den här helgen. Här ska man gå ut för att slippa tänka på julklappar å skit, sen slutar det med att man blir inslagen själv... and not in a good way!
Efter en trevlig förfest hos Ullis med snapsroulette (med de mest konstiga dryckerna).. å sen shottar i provrör så var vi igång och redo att göra stan farlig. Efter att nästan frusit ihjäl i väntan på bussen, blev det en varm och helt otroligt rolig resa ner på stan ... med Reggaebusschauffören. Med släckt buss å No woman no cry vrålandes ur högtalarna och överfull buss tog han oss lugnt och säkert ner på stan. Taggade till tusen!
Väl nere på krogen inser vi att vi har missat tiden för att gå in gratis... FAN vi som hade fixat fotbollar å allt. Men men! Inne på Schlager dansade, spanade, skrattade och ... hmm.. andra saker... hej vilt. Hur roligt som helst. Enda ... tills... jag blev nockad av en flaska. PANG å sen svart för ögonen. Kvickna till ganska fort men blödde dock näsblod till tusen( vilket är ovanligt för mig då det typ har hänt 5 gånger i mitt liv trots hockeymatcher och fotboll)... gick till baren för att få papper.. Klämde och kände så det inte var nått som var brutet och lyckligtvis så var det inte det ... MEN smärtan va inte av denna värld. Hård (!?) som man är så ger man ju inte upp å går hem ... nej nej ... torka bort blodet sen ut på nya äventyr...
Dagen efter var mindre rolig... bakis och öm .. aj aj... Får rådet att ringa sjukvårdsupplysningen av typ alla jag känner, och blir lite uppskrämd så gör naturligtvis det.
"Kan du andas?!" .... eeeh .. ja...
"Pekar näsan åt något konstigt håll?" ... eeeh .. nae!
"Ok Avvakta och se om du har otur så kan det ha blivit blödningar i bihålorna, får du mer ont får du åka till sjukhuset i morgon... så hjälper dom dej att plocka ut det kuagulerade blodet.. och sen lite värktabletter på det."
PLOCKA UT??? wtf ( fast det sa jag inte)
Nu idag ... sitter jag här... inslagen å klar lagom till julen... Lyckligtvis inte blå ... ÄN Med världens Linda Rosing läpp... å svullen näsa... lycklig över att jag inte skulle till skolan idag. Hoppas innerligt att svullnaden går ner tills i morron...
...som vanligt så var jag ute i sista minuten med ett skolarbete. Jag tackar INNERLIGT att det råkade vara så att det var luciafirande i skolan denna morgon. Annars hade jag aldrig pallrat mig iväg till universitetet i tid för att skriva klart det sista på uppgiften.
Efter en sömnlös natt tog jag mig ändå iväg hyfsat pigg. Hade turen på min sida då just den buss jag ville skulle stå och vänta på mig, stod där. Lycka. Väl på skolan träffade jag delar av supergruppen och vi satte oss för att vänta in årets luciatåg. Jag fick tydliga flashbacks från förra året när jag själv, Angelica , Viktor m.fl. stod och drack starkvinsglögg innan vi skulle gå in och sjunga (läs bräka) NAAAAAATTEN GÅÅÅÅR TUUUUNGA FJÄÄÄÄÄT... Viktor hade precis kommit från en fest och var rödögd till tusen. Det va tider det. Årets luciatåg var mer beskedligt. Fint, visst .. men det var mer drag i vårat. Självklart så lyckades jag skämma ut mig ... eller hmm... andra skämdes på min bekostnad. Det är tyst i den stora dunkla salen försiktigt smyger en tjej fram. Man förstår att hon ska läsa en dikt. Hon börjar läsa... det är knäpptyst ... ibörjan hörs hon knappt men tar sig sekunderna efter och tillslut låter hon som om påven själv hade stått där och predikat. DÅ börjar jag skratta! Jag kunde banne mig inte hålla mig! Naturligtvis smittar det av sig på Lisa och vi sitter och försöker kväva fnittret. vilket känns som omöjligt i pressade situationer då man VET att man absolut inte får skratta. Plötsligt känner man sig väldigt iaktagen ... jag slår upp blicken och möts av ett tjugotal onda blickar. Fast .. äsch! Hä bju ja på! En aningen stressad över att jag trots allt måste börja skriva så fort som möjligt så är det en befrielse och lättnad när äntligen tåget nynnar sig ut ur lokalen.
Nu var det bara att sätta sig och försöka få klar arbetet som skulle vara inne kl 13:00 inte en minut senare. Efter trassel med datasalar, konto påfyllningar och hålsalagare så kunda jag skriva klart och sedan med en kvarts marginal gå och lämna in min ogenomlästa text. Jag har ingen aning om den ens följer någon form av struktur .. men orka bry sig .. det är snart jul.
Väl hemma så känner jag mig lugn, vilket som vanligt skrämmer mig ... men orka bry sig .. det är snart jul.
Imorgon blir det fest... fotbollar införskaffade så nu är det bara att köra! Bäst att ladda lite ... kanske ska grunda med lite läsning om Makt, maktlöshet och mobbning. Det kommer nog bli toppen....eller.. orka bry sig .. det är snart jul.
2 ½ dl vetemjöl 100 g margarin 3 msk vatten 2 dl riven ost
Blanda alltsammans till en (hyfsat (?)) jämn deg Tryck ut i en form med löstagbara kanter Förgrädda i 225 (vart fan sitter gradtecknet??? ) aja .. grader iaf
Fyllning 1
500 gram köttfärs 1 påse tacokryddmix Vatten enligt förpackningen
Koka ihop och fyll pajskalet
Fyllning 2
1 dl chili/taco cremefraiche <---finns inte längre men ändå .. ta den som bara e chili eller mexikan eller va den heter... 2 hackade tomater 1 burk greenchili hackad typ santa maria .... 2 dl riven ost peppar vitlök .. ( skit i den om du ska ut ;) )
På med fyllning 2 på köttfärsen och stoppa in den i ugnen och grädda i 15-20 min på 225 (hittar fortfarande inte gradtecknet) men grader iaf ...
Gör en sallad till me nå gott .. haha å vin e ett måste... Rött Å nachochips ( stavas det så?)
Bra prat på många håll idag. Skönt .. Vet inte om det har rett ut någonting men det känns iaf bra. Eftersnacket med En helt vanlig man var jättebra, vilket gör mig glad. Tack...
Har länge skjutit på skolarbete nu och måste nog börja göra någonting. Har koll idag .. Bra förmiddag... trodde dock inte att jag hade någon mat hemma alls men lyckades med att skrapa ihop lite till en sjömansbiff... den står nu och puttrar på spisen, om det blir bra har jag ingen aning om... Ska lägga mig å läsa innan jag äter... och sen skriva klart en uppgift efter det. Det är mitt upplägg. Dagen hade varit fulländad om det hade varit ett bra spinningpass ikväll, med det är det ej tyvärr.. men ska nog pallra mig dit ändå.
Skulle fika med Linda idag men hon hade fått förhinder. Vi bestämde att vi skulle ta det i morgon istället och jag hoppas att det funkar. Det var länge sen jag träffade henne och hon har varit saknad.
Sen måste jag ju tacka för det braiga paketet från En helt vanlig man ... Det satt fint!
Min dag har varit kantad av sådana. Första var att skulle dricka kaffe med mina kurskamrater på förmiddagen. Betalar och tar kaffe häller i mjölken... och inser att jag som så många gånger förr häller i för mycket kaffe så det inte ryms så mycket mjölk. Detta svär jag över varenda gång, allra helst när Sara ALLTID lyckas få till den perfekta blandningen. Sitter på föreläsningen och dricker min misslyckade kaffeblandning och planerar att jag efter lunchen verkligen ska tänka på att ta mindre kaffe och mer mjölk. Föreläsningen avslutas och lunchen tar vid. Sitter sedan mätt och belåten och riktigt laddar för den kommande kaffestunden som snart skulle infinna sig. Jag och Sara går för att hämta kaffe. Väl framme vid det så är det en lång kö, och längst fram står ett finskt par och planerar och hamstrar för en smärre picknick(?). Dom tar kaffe i mängder .. tepåsar ... vitt socker , brunt socker... skedar..separat mugg med bara mjölk... ALLT.... Kön växer och folk börjar undra va fan dom håller på med. När paret äntligen lämnar kön och det blir min och Saras tur så kommer en man och tränger sig omedvetet ... han inser det just när han ska hälla i mjölk i sitt kaffe och som kompensation på det så erbjöd han sig att slå i mjölk åt oss först. En god tanke... Dock vågar han inte hälla i så pass mycket mjölk som jag ville ha och jag hann inte riktigt säga att jag ville ha mer innan han hällde i åt Sara... så där stod jag IGEN med lite mjölk i kaffet... och det kändes inte riktigt på sin plats att ställa sig i kö igen för att hälla i mer... missnöjd går jag iväg med mitt kaffe och fortsätter med seminarium. Sen när jag är på väg hem från Universitetet så springer jag in på Kicks för att kolla om en ny eyeliner... tar en jävla tid innan jag hittar den modellen jag vill ha.. ska för säkerhetsskull kolla så det är rätt "pensel" så jag inte köper fel... Lirkar å drar för att få upp korken .. och VIPS hade jag eyelinerkladd över hela handen ... och naturligtvis så hade jag lyckats tagit någon konstig blå färg som liknar den färg som används vid märkning av djur... Förbannad och less stoppar jag tillbaka skiten och tänker att den kan dom gott behålla. Dock gladde det mig när jag efteråt såg priset.. 437:- och att jag "slapp" köpa den...
Så nu sitter man här ... med ett otillfredsställt kaffebehov, och ena handen färgad av (jääävligt)vattenfast blå eyeliner färg, och tycker synd om mig själv... Verkligeheten kommer dock ikapp när man tänker tillbaka på vårat seminarium tidigare på dagen ... ett seminarium där vi tog upp barn som far illa på ett eller annat sätt, övergrepp, mishandel osv. Då är man ganska lycklig att man bara har sådana problem som en blåfärgad hand och kaffe med för lite mjölk i...
å börja "leva"...plugga... diska... fixa julklappar... träna... Gissa vad som är roligast... säger någon diska är den dödens.
Måste fixa en bok idag ... ska fråga Ullis... för jag antar att det inte är öppet på stan idag ... ovanligt att jag är ute i sista sekunden... NOT! Seminarium i morgon, känns lugnt. Sen är det bara sista uppgiften kvar i den här delen av kursen. Det har gått fort.
Jag är seg idag. Glad men seg. Hade jätte gärna tränat, men jag tror inte det finns så många roliga pass idag. Å gymma... njaä... int idag.
Huvva man ska inte blogga när man inte har nått att berätta... det här inlägget blev mer blajigt än vanligt .. Inte precis så man löste meningen med livet med detta... Den uppgiften har jag sagt ifrån mig iofs.. det får banne mig någon annan lösa...
Efter en halvpissig dag så kommer syrran på den goda iden om att baka lussebullar... sen att hon tyckte att det borde kryddas med lite vin gjorde ju inte saken sämre. Så ner på stan och fixa vin sen skynda sig hem till henne för att sätta igång. Väl där plockades det fram ingredienser, sattes på (alternativ) julmusik och sen var det bara att sätta igång. Datorn stod mitt på bordet och agerade både musikspelare och kokbok samtidigt som vi försökte organisera upp baket. I de första skeendet ( när jästen har smulats ner och smör-mjölk-salt -socker-saffransspadet blandats) så tror jag att både jag och syrran undrade om vi verkligen hade gjort rätt... för ska verkligen smöret se ut så där ??
Ingen av oss vågade nog visa våran oro över hur detta skulle sluta utan vi körde på och hällde i mjölet, och ställde degen för att jäsa. Nu var det dax att slappna av i 45 minuter. Vinet korkades upp ( efter många om och men då inte riktigt vinöppnaren ville sammarbeta) och mat gjordes. Tortellini och lufttorkad skinka och pepparrotfärskost blev det. Nice nice!
Sen var det dax att knåda degen. Lite oroliga för att den inte skulle ha jäst tillräckligt va vi allt men äsch! Ut me degen på bordet och efter endast några sekunder konstaterar vi att det var den mest perfekta degen som gjorts någonsin, PÅ RIKT!
Vi tillochmed reflekterade över att vi nog skulle stå och minnas och skryta över våran alldelesotroliga lussedeg som gamla tanter.
"Kommer du i håg 2008 när vi för första gången skulle göra lussebullar och hur otroligt fin degen blev? Tänk att det var 53 år sen!"
Sen va det bara att baka ut KUSARNA ... VARFÖR heter det så?? .. låter ju skit äckligt. Hur som helst lyckades vi baka ut alla och fick till 2 ½ plåt med fiiiinfiiina bullar.
Sen va det bara att låta dom jäsa ytterligare 45 min och under den tiden kunde vi luta oss tillbaka och njuta av vinet, och snacka lite skit. Heeelt perfekt.
Å sen tryck in dom i ugnen !
Efter första plåten sitter två systrar glada och stolta över sitt verk. Vi hade lyckats! Så stolta var vi att vi fick lov att ringa våran kusin för att bjuda på godsakerna. Dukade upp, skyndade oss att dricka upp det sista av vinet ;) sen väntade på att vårat besök skulle komma. Kvällen slutade med att tre tjejer satt och myste med tända ljus och mumsade på nybakade lussebullar och pratade om relationer... relationer ... killar... relationer... och relationer. Å ni som läser BORDE vara avundsjuka ... för det va huuur gott och mysigt som helst! Så det så...
Jag vaknar upp utvilad glad och villig att ta mig an denna härliga dag
Jag vaknar upp trött och sur och vill bara dra täcket över huvudet och fortsätta sova hela dagen
Jag kliver ur min sköna säng, katterna sover lugnt vid fotändan
Jag håller på att frysa ihjäl, katterna lever rövare och håller på att riva lägenheten
Jag gör mig en kopp te och kryper ner under en filt i soffan, slår på tvn och min favoritfilm visas
Jag går och kollar i kylskåpet för att inse sekunden efteråt att det inte finns nått att äta, inte ens te, slår på tvn och det enda som visas är TVshop
Jag går ut i köket än en gång och då är det någon som har bakat bröd och en härlig doft sprider sig i lägenheten
Jag går ut i köket hittar lite ris sen igår, sätter mig för att äta då en doft sprider sig i lägenheten ... Kattskit
Jag skuttar ut i den sköna naturen och solen skiner
Jag lägger mig i sängen, drar täcket över huvudet och sover hela dagen...
Precis hemkommen från träningen. Skitskönt att trötta ut sig totalt, rensa tankar, och bara gå in i sig själv en timma... Dagen har varit bra men på många vis tung, och jag (och andra) har fattat att den här kursen inte är tung läsmässigt men känslomässigt. Den behandlar svåra områden och man blir påmind och medveten om mycket som man har varit med om. Samtidigt som man lär sig otroligt mycket så får man bearbeta mycket som man själv bär med sig. Men man inser även att man inte är ensam om att ha varit med om mycket utan alla har sina "ryggsäckar"fyllda med erfarenheter och upplevelser. Bara det att nästan ingen jävel pratar om det. Prata är bra... lyssna är bra... Om man har bra människor omkring sig. Huvva va djupt det här blev...
Just nu känner jag mig tom. Tom men lugn ... det oroar mig. Jämt när jag känner mig lugn så går det inte lång stund förrän det visar sig att jag har förträngt någonting viktigt och som behövs göras ... helst redan igår. Därför kanske det är bäst att duscha, gå in i sig själv och vänta på att det jag har förträngt ska mogna och poppa upp. Å när det väl gör det så är det bara att bita ihop å trampa järnet igen... Nått ska man väl ha för att man kör spinning....
Skööönt! Idag blir det en fixardag. Städa lite, plugga lite, fixa lite... Känner mig för tillfället väldigt lugn, jag har koll. Nog för att jag vet att det kan ändra sig på tre röda sekunder, men jag passar på att njuta nu.
Bra prat på morgonen med en god vän. Finns det nått vi inte har diskuterat? En tanke jag fick efter samtalet är det här med "kickar"... det är fan skrämmande... Är det kickar som gör en lugn? Huvva jag får hurrven! Tål att tänkas på.
Måste bara lyfta en sak från när tjejerna (supergruppen)var här på middag även om det nu var ett tag sen .. men skitsamma jag måste berätta det.
Efter middagen så plockades det fram chips, godis och jordnötter... Det pratas och skrattas skålas och springs på dass om vartannat. När det va min tur att lämna bordet för "bättra på sminket" lämnade jag mina pratglada väninnor ( helvete va det va tantvarning på det ordet) för några minuter. Jag hörde fortfarande skratten, jag tyckte även att det eskalerade en kort sekund ... sen följt av tystnad... Jag återvänder in i köket där min blick möts av tre stumma och smått vita ansikten. Tystnaden bryts av att Lisa frågar "Är din katt nötallergiker? Vi gav Dexter en nöt!" På något vis hade jag OTROLIGT svårt att inse allvaret i frågan... För hur i helvete ska jag veta det ?? Det är ju inte så att jag har provat ... eller för del delen har frågat honom den dagen han kom in i mitt liv...och han har själv inte sagt nått om det .. Så min reaktion blev asgarv! Och sen kommentaren .. " Ja om inte annat lär det märkas om han börjar betee sig märkligt eller i värsta fall dör..." Kvällen går vidare och Dexter visar inga symtom på ev. nötallergi. Dagen efter vaknar man upp trött och seg efter nattens bravader ... går in i köket och möts av följande...
...Ja va säger man...hoppas VERKLIGEN att han INTE är allergisk...
Jag har precis lagt ut 552:- på två böcker, var av en heter just Empati och aggression. Och jag känner just nu en aggression över dessa böcker... eller iaf priset för dessa sketna böcker. Jag antar att jag får läsa om hur jag ska förhålla mig till min aggression och hur jag ska hantera min ilska... Då har ju iaf den fyllt nått syfte... Frågan är ju bara vart empatin kommer in ... För det känns som att den som tjänar pengar på den här boken saknar empatisk förmåga då han inte alls har fattat att det är någon stackars fattig student som ska köpa skiten. Det är kanske där andra boken kommer in Krispedagogik-Hjälp till barn och unga i kris... fast ... hmm.. antar att det inte gäller mig längre ... då vissa anser att man inte är "ung" längre... livet är hårt!
.. nej jag är inte med barn ... Sitter och väntar på Laila ... sen ska vi på fest. Känner mig lite uttråkad.. MEN kan ju passa på att tacka alla för uppvaktningen på min 25års dag Den var toppen! Middag med supergruppen och sen utgång .. HUR bra som helst För att inte tala om de fina presenterna
Kulor i alla smaker!
En fin tavla med väldigt smickrande ord
Och bäst av allt HITTA NEMO... säger som Gert Fylking ÄNTLIGEN!
Sen dagen efter var det dags för släktkalas hos pappa .. Nästan hela tjocka släkten kom för att fira.. vilket var JÄTTEtrevligt. inte så ofta man träffar alla. Sen fick jag massor med paket! Nästan så man vill fylla 25 fler gånger.
Fick en JÄTTEfin kamera av pappa och familjen TACK! Den var toppen ! Och av mamma och Mikke en TV ... jag säger bara TACK TACK =) Sen fick ja En Charlie Chaplin bild av Annie sådana presenter uppskattas.. när man en gång för länge sen sa att man tyckte att den bilden var fin och ens söta syster lägger det på minnet å ger den i present... gulligt. Av Siri fick jag presentkort på Indiska ALLTID uppskattat .. nu kan jag köpa nå fint till julpyntningen. Av Lisa fick jag Proteinpulver .. haha tack =) nu jävlar är det bara att köra järnet! Beach -09 here I come! Sen fick jag ett Pandora armband av kusinerna och en berlock av farmor .. jättefint. Sen va det lite blandat .. böcker ... choklad... film... Sen jätte fina blommor av En helt vanlig man ..
Summan av kardemumman var att det blev en toppen helg! Mest av att man fick träffa alla man tycker så mycket om ... även om mamma och Mikke syrran och lillebror fattades. Men dom fanns där dom me.. på sätt och vis. Saknar er.
Nu snart kommer Laila .. sen blir det party.. hoppas man mår något så när bra i morgon .. hehe
Efter konsultation med En helt vanlig man har bilden klarnat. Eftersom han själv har blivit utsatt för träningsskostöld är han en expert i ämnet. Efter granskning av historien har vi tillsammans kommit fram till kvinnans berättelse saknar riktighet. (Med andra ord.. kärringen ljög)
Varför gick den misstänkta med skorna på sig mot utgången?
Var befann sig hennes egna skor vid denna tidpunkt?
Hur högt pratade offret med den anställde på brottsplatsen?
Slutsats: Kvinnan hade redan innan träningspasset beslutat sig för att genomföra kuppen. Hon kände dock att hon var tvungen att värma upp innan för att kunna fly snabbt från brottsplatsen. Eftersom att träningspasset drog ut på tiden hann offret återvända till brottsplatsen och där täppa till flyktvägen. Den misstänkta drabbades av panik när hon hörde offret upprört samtala om en misstänkt skostöld. Vad göra? Med en lögn sämre än en välslipad politiker går hon till attack. Den misstänkta går med flackade blick mot offret varpå redan beskrivna berättelse utspelar sig.
Fråga: Om den misstänkta verkligen hade lånat skorna varför då avslöja detta lumpna tilltag då det enda normala hade varit att snabbt och diskret dumpa skorna och skamset smita ut obemärkt. Och om hon nu trodde att stöldgodset var "låneskor" och som dessutom var nya och fräscha varför då lämna tillbaka dem, då de förmodligen inte skulle saknas av någon.
Slutsats: Kvinnan tänkte verkligen stjäla skorna men tvingades att kapitulera
****
Jag (offret) och En helt vanlig man kommer fortsätta granska ärendet och vid uppkomst av nya fakta återkomma.
Jag befinner mig i någon form av upplösningstillstånd! Kl 1730 gick jag i godan ro för att träna. 1740 skulle mitt spinningpass på 55 minuter börja.
Jag tar av mig ytterkläderna, hänger upp dem på de befintliga krokarna i kapprummet på gymmet, ställer mina skor på skohyllan. Går upp till spinningsalen och kör järnet under den knappa timmen.
Efter passet känner man sig nöjd å glad över sin prestation, torkar av cykeln och lämnar salen. Klockan är nu ca. 1840
Kommer ner i kapprummet, tar av mig spinningskorna, drar på mig överdragsbyxorna, jackan... går fram till skohyllan för att ta mina skor... BORTA!
Vafan! Fortfarande lugn i sinnet kollar jag om det är någon som råkat flytta på dem... nej dom syns inte till... kollar ytterligate en gång ( har ju trots allt blivit gammal och kan ha fått sämre syn, vad vet jag ? )... nej inga skor... Nu börjar ilskan komma... Skorna var trots allt nya och endast använda en vecka.
Går ut till receptionen...talar om vad som har hänt. Går sedan in ytterligare en gång för att se så jag verkligen inte hade missat dom bara.
Möter instruktören som jag nyss har haft på passet och han frågar glatt om jag har glömt nått ...
Jag väser ur mig att någon förmodligen har tagit mina ytterskor. Sen står vi där ett tag och spyr galla över hur fräcka människor kan vara...om det nu inte bara är någon som råkat tagit fel av olyckshändelse. Jag bestämmer mig iaf för att det inte finns något annat att göra än att gå hem å duscha, skriva en lapp och sen gå tillbaka och sätta upp den. För att sen hoppas på det bästa att någon ger sig till känna.
På vägen hem ( de långa 200m ) hinner jag bli SKITFÖRBANNAD! Ringer till mamma för att på kräkas ytterligare på idiotiska och fräcka människor. Skriver en lapp, avslutar samtalet med mamma, och går sen för att sätta upp lappen på gymmet.
Väl där frågar jag i receptionen om de har någon tejp och förklarar igen vad som har hänt då det sitter en ny kille där nu. Han blir nästan lika upprörd som mig och beklagar verkligen det som har hänt. Jag går och sätter upp lappen .. kollar för säkerhets skull en gån till .. nej inga skor.. fan ..
Går ut, stannar till i receptionen igen för att säga att de gärna får höra av sig till mig om dom ser /hittar skorna. Sen str vi ytterligare nån minut och dumförklarar skotjuvar.
Precis när jag ska till och gå, kommer en dam i 50 årsåldern. Eftersom jag under den senaste halvtimmen har blivit lite av en skofanatiker , rör sig mina ögon automatiskt mot kvinnans fötter...
Jag hinner tänka: AH!! Vita skor... samma modell som mina! Vänder mig mot killen i receptionen för att berätta att mina skor ser ut percis så så de ska veta vilken modell det är osv.
Men hinner inte då kvinnan avbryter mig och säger:
" Hej! Alltså .. jag lånade ett par skor från hallen, för att jag hade glömt mina träningsskor, jag hoppas att inte någon har saknat dem" Jag och receptionskillen bara gapar...
Jag stirrar på henne och säger att det nog är mina... Det hade nog inte kvinnan förväntat sig för snacka om att hon blev röd i ansiktet och började be om förlåtelse och förklara att hon hade varit så stressad och sen till sitt pass och att hon hade glömt sina skor hemma, så hon lånade några från skohyllan SOM HON TRODDE VAR LÅNESKOR... (WHAT!?)
Jag ber henne ta av ig mina skor och säger vresigt att jag bara är glad att dom kom tillbaka... Kvinnan fortsätter att be om ursäkt, själv är jag bara tyst stirrar på henne och låter henne mala på... hon följer mig ut men allt jag hör är bla bla bla .. jag antar att jag hamnat i någon form av chock. Hon ser att jag fullständigt skiter i hennes förklaringar och ursäkter, hon säger tack för lånet (!) samt ber om ursäkt ytterligare en gång innan hon snabbt piper iväg till sin bil.
När jag kommer hem har jag lugnat ner mig lite, men fortfarande häpen över hur otroligt fräcka människor kan vara För hur fan tänkte hon???
1. Hon kommer till gymmet utan egna träninsskor.
2. Hon bestämmer sig för att låna någon annans YTTERSKOR ( varför i helvete inte ta sina egna???!)
3. Tar första bästa och går upp OCH TRÄNAR OCH SVETTAR NER NÅGON ANNANS PRIVATA SKOR NYA skor... ("Jag tar dom här så slipper jag svetta ner mina egna" .. eller hur fan tänkte hon?)
Hon verkar inte ha haft en jävla tanke på att det MÖJLIGTVIS kunde vara någon som ägde dom och som FÖRMODLIGEN BEHÖVER dom när de ska hem från gymmet.
Jävla korkade tant!
Så har sitter jag nu med mina nya skor ... insvettade av en annan människa ... NICE... NOT!
Spinningskorna som jag tvingades halka hem kommer förmodligen att kärva nästa gång de ska användas då fästena är grusiga och jävliga nu. TANT FAN!
Nu ska jag ta mig en tekopp å försöka lugna ner mig ... tur att det finns människor som man kan prata av sig hos med sånna här problem ( visserligen lite av ett i-landsproblem, men va fan!)
Och till alla tanter där ute som tycker att de har rätten att "låna" andras skor... GE FAN I DET!
.. så satans glad! Fick nyss veta att jag fick VG på CK3:an .. satan va skönt å roligt! Grattis mig!! Nog för att det har varit en bra dag ändå idag .. Har klippt mig .. kan väl inte säga att jag blev super nöjd.. men va fan, det är ansiktet som är åt helvete ;) Sen har jag gått på stan med Linnea å shoppat loss lite. Käkade på Wayne´s sen gick vi hem å bara tog det lugnt. Lite trist att hon ska flytta här ifrån dock .. kommer sakna henne. Lisa kom förbi med födelsedagsfika å present innan hon skyndade vidare. Tack för den fina presenten .. hoppas Erik kommer upp snart så han kan gå å handla åt mig ;) Jag har även tvättat idag .. å håller just nu på att diska ( man e ju tjej å kan göra två saker samtidigt) Sen ska jag bara plocka ihop det västa här hemma... å förbereda för i morron. Fan jag måste börja tagga igång.
Fan igen .. imorron händer det ... då är man inte ung längre ... löständer, demens, gråa hår ..Here I come...
Så nu var det snart dax... oj oj oj ... Dagen jag har fruktat i 25 år
Folk börjar fråga vad som händer i helgen .. å jag har inte planerat ett skit. Eller jo.. jag bestämde med Familjen att det får bli ett bakisfirande på söndag, det blir nog lugnast så. Sen ser det ut som det blir party med brudarna på lördag... å Schalger... det blir nog skoj! Ska försöka tagga igång nu i veckan .. ska putsa rullatorn å lägga håret och införskaffa blå mascara...
Om det är nån mer som läser den här sketna bloggen å är sugna på fest .. kan ni ju höra av er! Enda kravet är att man tar med sin egen rullator och att ni ansvarar själv över den på kvällen.
Efter ett samtal med En helt vanlig man en, helt vanlig vanlig tisdag fick blinkklubben en ny ordförande. Samtalet med En helt vanlig man hade var inte som vanligt den här kvällen. Han hördes väldigt avlägset och skrapigt under hela samtalet, och fick flera gånger uppmaningen av mig i andra änden att tala mer i micken. En helt vanlig man konstaterade att han verkligen gjorde det och att det måste vara något fel på få hans telefon. "Den är säkert sönderpratad, så mycket som jag har använt den " säger En helt vanlig man aningen uppgiven. Han försökte även att kritisera min telefon och min handsfree och att jag nog borde skaffa en ny, då han även tyckte att han hörde mig dåligt. Samtalet avrundas och avslutas. Samtalet lämnar efter sig en lätt irritation... Minuten senare ringer En helt vanlig man upp igen... denna gång skrattandes och knappt pratbar. Han hade löst problemet med det dåliga ljudet i telefonen. Det visade sig att En helt vanlig man hade haft telefonen UPP OCH NER HELA SAMTALET! Ja ni hörde rätt UPP OCH NER!!
Jag ringde styrelsen i Blinkklubben och de avsatte den dåvarande ordföranden Inga Knappar med omedelbarverkan för att sedan tillsätta den nya... EN HELT VANLIG MAN!
- Jag lämnar min post utan bråk. Jag tror verkligen att En helt vanlig man kommer att ta över min plats och sköta den utomordenligt bra,säger en tagen men lyckönskande Inga
Jag har försökt att nå En helt vanlig man för en kommentar men utan framgång. Samtal med hans familj och vänner kommer ske under morgondagen, då vi även hoppas på att nå den nya ordföranden.
... Känna Migsnorig och Tjockskallig! Har Någon något bra tips på hur man får borttjockskallighet ( som beror på SNORintehjärna och personlighet, som ett litet förtydligande... fast tycker nån att jag behövertips på det med så antar jag att jag äröppen för förslag)
Ny kurs idag som jag har stora förväntningar på. Bra basgrupp tror jag att jag fick också( inte som supergruppen naturligtvis)
Annars så har det varit en bra helg med blandade aktiviteter. Skönt! Trevligt att tjejerna var här i lördags även om Laila saknades, å att Ullis inte hakade med ut .. men man kan inte få allt ;) Jag hade iaf skojskoj med Lisa även om vi mest trängdes med 45-åriga kärringar på dansgolvet istället för snygga grabbs. Kändisspotting blev det också med Pernilla Wahlgren (weehoo visst e ni avis ?? Kan ju ärligt talat säga att ni inte missade ett skit)... fast man såg henne nästan inte, trots att vi stod nästan längst fram. Kan bara konstatera att människan e förjävla kort. Nu är det bara att ladda inför nästa träff med supergruppen .. även om det blev lite förhinder i helgen. Jag hoppas att vi snart kan trycka in en utekväll i våra späckade scheman .. ;)
Mindre skoj var väl att jag vaknade supersnorig på söndagen.. och att jag är lika snorig nu .. fy fan! Hoppas det går över snart.
Idag efter skolan somnade jag på sängen med katterna. Dom va så söta å låg nära å värmde mig.. Undra om jag ska ta med dom i helgen eller om dom ska få vara hemma hos syrran. Jag har inte riktigt bestämt mig än.
Nu ska jag läsa så jag inte kommer helt oförberedd till seminariet i morgon. Fast jag måste ju erkänna att det tar emot för jag är alldeles tjock i huvudet. Tror det blir en tidig kväll ikväll..
om godis och om det är bra eller inte ... Men jag kan tycka att vissa godisar ibland har opassande namn... Så ibland kan jag bara inte köpa det... Förrgårdagens(!) mindre passande ord:SALTA KULOR Say no more...
...få tummen ur nu. Men det går inte... Efter en hel förmiddag i telefonen med snack om både viktiga och fullkomligt oviktiga saker så kan jag ju inte säga att jag har fått mycket skolarbete gjort. Men men!
Jag hade ett tag en tanke på att gå och träna men, eftersom det inte var nått skojigt och passande pass så struntade jag i det. Vilket jag ångrar lite nu.
Jag hade även en tanke om att jag skulle pallra mig upp till Uni för att sätta mig där och skriva lite men jag fegade ur och kände att jag ville ha någon med mig .. men alla jobbar eller har börjat en ny kurs idag så jag antar att de inte är så taggade på att sitta mer på Uni än va de redan gjort. Men om någon är sugen på att åka upp ikväll å sitta å plugga eller varför inte spana... så hör gärna av er.
Dagen på universitetet började kanon ... fick ta del av min kära kamrats bravader under helgen som var. Kan ju säga att det var längesen jag hörde nått så otroligt roligt. Av respekt till min kamrat så tänker jag inte avslöja några detaljer men jag kan ju ge ett litet råd... Never drink and ligg innerst ;)
Hon har även breddat min syn på vad som är ok (tydligen) under de första dejterna med drömprinsen. Tack...
Älskling klarar vi det här klarar vi allt...
Sen var det ju som jag skrev i mitt tidigare blogg inlägg dags för redovisningar... Vi träffades en timma innan för att snacka ihop oss om hur vi skulle gå tillväga med våran redovisning... men eftersom vi samtalade om så otroligt mycket andra givande saker så blev det inte så mycket förberedelser gjorda... Men varför lägga ner tid... Naturbegåvningar som oss hanterar sådana här situationer utan några som helst problem. Redovisningen flöt på, och vi kände oss otroligt nöjda med våran insats.
Tror Niklas Strömstedt tänkte på våran grupp när han skrev den låten... ...även om han skrev den 1992
... Vi var oslagbara, vi sköt från höften vi hade svaren på allt...
Men allt gott har ett slut, detta var supergruppens sista framträdande... men även vi inser att vi måste backa tillbaka och låta andra stiga fram i ljuset...
På torsdag ser jag fram emot en återförening på allmän plats där vi kan träffas och samtala om allt bra vi har gjort under denna kurs. Blommor och hyllningar från allmänheten undanbedes, vänligt men bestämt!
Denna tisdag ser ut som precis vilken tisdag som helst nästan ... men jag har en annan känsla i kroppen. Jag vaknade ganska tidigt, hyfsat utvilad trots att jag somnade sent. Jag känner mig inte stressad... även om det kommer vara redovisningar hela eftermiddagen. Det kommer bli lite tajt att hinna till träningen ikväll om vi ska vara i skolan till utsatt tid. Och att hinna att få i sig någon mat innan kommer bli hopplöst. Men för det ... inte stressad. Otroligt skönt. Jag tycker även att jag har koll på skolan ... jag känner mig ovanligt peppad inför nästa kurs. Trodde att CK3:an skulle få mig att ledsna ur totalt men tvärtom. Det har varit en otroligt givande kurs kanske mest för att våran basgrupp har varit otroligt rolig att plugga med. Jag är otroligt glad att det har funkat så bra mellan oss fyra! Ni är guld värda. Hoppas att nästa kurs kommer gå lika smärtfritt igenom mitt liv.. det hade varit toppen. Nu är frågan om jag ska åka upp på uni och skriva lite på analysen och skriva ut lite papper... hmm... eller om jag ska gå å köpa lite lunch och frukt till eftermiddagen. Kan vara bra att äta innan träningen. Jaja .. den som lever får te som kinesen sa...
Fy vilket blaj inlägg det här blev ... men vem bryr sig ... inte jag iaf
Kom precis hem från Universitetet... Tanken var att skriva så mycket som det bara gick på min analys. Jag vet inte riktigt om jag kan säga med handen på hjärtat att jag gjorde mitt bästa. Men på något vis så gav det mig energi till att känna mig på god väg. Jag blir förbannad på mig själv att jag inte har fattat att man borde utnyttja skolans lokaler mer än vad jag har gjort nu under mina tre år av studier. Man får mer gjort än vad man får när man sitter hemma... man kan köpa en kaffe och bara sitta och glo på folk. Man kan känna glädjen av att slippa att sitta hemma ensam och försöka motivera sig själv till att ens titta på skolböckerna. Jag behöver motivation ... jag behöver se annat folk ...(läs: se lite snyggingar ;)) Det får jag av sådana här kvällar ..
...biter sig fast. Jag har skolarbete att göra... men so what... Jag har disk att diska.... so what... Jag har ont i huvudet .. so what... Jag är hungrig ... so what... Jag borde pallra mig ner på stan ..osv. osv.
Vissa människor väljer att vara hemliga... Vissa människor väljer att inte berätta... Vissa människor väljer att bara finnas ibland.. Vissa människor väljer att bara göra det som passar dom... Vissa människor väljer jag att välja bort...
Jag har inte gjort ett skit. Inte lyft ett finger. Antar att torsdagen och fredagen tog knäcken på mig. Jag har känt mig otroligt likgiltig denna helg. Det är lite läskigt...
Det har blivit november av bara farten och jag hinner inte med. Inte för jag vet vad det är jag VILL hinna med men på nått vis går allt för fort just nu. Jag har en känsla av att jag kommer att ställas inför något nytt ... undra vad det är. Om det är bra eller dåligt vet jag inte heller... Det är lite läskigt.
Jag blir snart gammal... Med allt vad det innebär...Det är lite läskigt...
Jag har bott här i norr i snart tre år ...och har snart pluggat klart ... Det är lite läskigt...
Detta har varit en intensiv dag. Den började redan kl 0630 då alarmet tjöt alldeles intill mitt och Dexters öra... var på han FLYGER upp vettskrämd och landar på mitt ansikte. Kanske inte såå skönt .. men fem sekunder senare hade vi somnat om och försökte njuta av de nio minuterna som vi hade på oss att njuta ... efter tredje gången av snoozning va både jag å katten less på att bli avbrutna i våran skönhetssömn så vi beslöt oss för att stiga upp... Packade alla viktiga papper som behövdes för Avhandlingsseminariet och grupptentan... å datorn... ( fan va jag inser nu att jag inte ids skriva det här egentligen..) Väl framme i skolan så har vi vårat seminarium.. och ja... det va lika värdelöst som vi hade trott... men men. Lunchade å garvade med Supergruppen samtidigt som vi taggade för tentan. Inklämda i ett unket och istängt studiorum utan fönster började vi skriva på våran grupptenta .. Weehoo va bra vi var. Efter att ha skaffat energi av lite kaffe, coca cola zero å lite godis skrev vi det sista av tentan... trots slams och utsvävningar måste jag säga att jag var enormt impad av resultatet då det blev toppen... men så är vi ju supergruppen också... vem är förvånad .. ja inte vi iaf. Klockan va nu fem och vi lämnade in alla papper till läraren sen skuttade vi glatt hemmåt. Fick skjuts av Ullis man ( ;) ) bort på Teg där Laila skulle fixa å trixa med färdmedel, som skulle ta henne norröver. Därefter fick jag skjuts av henne ner på stan. Avhoppandes halft i farten med ett snabbt hejdå till Laila började jag gå hemmåt. Sprang in på affären för att köpa lite ingredienser till kvällens kommande bak.. väl hemma ser jag att jag kommer hinna träna om jag skyndar mig .. så på med träningskläderna å iväg. De 55 minuterna spinning avklarades lätt och när jag sedan kom hem började jag genast baka. Speedad till tusen känner jag att jag hade kunnat rädda världen utan problem. Enda tills ... jag ... lägger ... mig ... på ... sängen ... å ... pratar ... lite ... i .. telefon ... Plötsligt kommer tröttheten över mig och det känns som om jag hade kunnat somna på stående fot. Hur jag lyckades slutföra detta blogginlägg är en gåta... Slutligen vill jag bara säga...som visserligen inte har med det här att göra men ...
Vem fan bryr sig ? Han är söt ändå... så det så...
Att rensa en grillad kyckling med två katter i huset var lättare sagt än gjort... Dexter var som en jojo upp och ner från bordet... å för varje gång åkte han ner fick han naturligtvis med sig en bit kyckling .. odågan... Och inte nog med det .. han triggar Gasolin som en gång i tiden var min lugna och söta katt till att bli en riktig satmara... då hon tycker att det är tokskoj att lattja med Dexter the Devil och göra preciiiis som han gör.
Men samtidigt kan man inte låta bli att skratta åt honom då han nu har i ca. två timmar har sprungit runt med en svart och hårig kattleksak i munnen och morrat bara man har tittat åt hans håll. Det har bara varit för mig och Gasolin att hålla oss på avstånd för att undvika att bli attakerade av honom då han skyddat sin hårboll med sitt liv.
Nu sitter vi har ... jag och Gasolin och tittar på den lilla Djävulen ... och jag tror jag talar för oss båda när jag säger att han e banne mig sötast när han sover...
... att lägga resterande delar av Sopperoresan på is... För jag ids banne mig inte skriva om det ... jaaaa jag är lat... Men det får jag va hur mycket jag vill ;)
Kan bara säga att det va en resa att minnas... Det va skitskoj!
Så det får bli en cliffhanger ( stavas det så??? ) .. översätter så ni fattar .. klipphängare ... HAHA!
Satans i helvetes jävlar va roligt det va!! Ok .. jag va nervös innan, men eftersom jag är så smart så gick jag dit en halvtimma innan för att se så allt funkade. Naturligtvis var spinningrummet låst när jag kom dit ... åååå jag som ville smyga in å prova mina skor i smyg. Så blev inte fallet. Gick ner till receptionen å frågade om dom kunde låsa upp.. som tur var så var Micke där som håller i passet. Han gav mig nyckeln och sa att han skulle komma upp å se hur det gick för mig å sätta på lite musik.
Jahapp.. då var det bara att sätta igång å försöka att få fast fötterna då... Försökte skynda mig att ställa in inställningarna p cykeln så jag skulle hinna smygprova innan han kom upp.. jag hann inte .. satan. Vi småpratar lite medans jag samtidigt försöker lirka fast ena foten.. Folk som brukar prata med mig i telefon t ex. märker när jag gör något annat .. jag blir ganska disträ... så att försöka hålla ett samtal med mig medans jag fixar med mina nya skor va nog inte det lättaste... Det märkte nog instruktören med... För tillslut säger han: "Det är bara att lirka tillslut sitter den där" .. å KLICK ... Skon är på plats! YES! Bara en kvar! å KLICK! YES igen! Då va man fast då .. å sitter där som en nörd... 27 min innan passet börjar... Men en Stolt nörd! Fan va skönt.. Sen börjar passet... allt känns bra.. lite ovant .. men det går över förväntan .. enda tills sista 15 minuterna ... HELVETES va mina fötter domnade bort. Men tjurskallig som jag är ger jag fan inte upp.. jag kör på .. å det gjorde jag rätt i, för sen när passet va över å jag satte fötterna på golvet igen så försvann domningarna i samma sekund.. Några pass till så kommer det kännas kanon! Roligt roligt!
Så nu sitter jag å räknar ner tills jag ska gå igen ... Längtar!
Nu var det gjort... Spinningskor införskaffade... Nördigt? ... jo jag tycker nog det. Men förbannat skoj. FAST! För första gången är jag jätte nervös över att gå dit. Jag menar jag har typ gått på dom flesta passen i ett års tid... och aldrig haft nått problem med att cykla... sen nu ... nya skor.. och jag har aldrig provat att cykla med sådana. Hur i helvete får man fast dom? Visst alla är vi barn i början, men jag vill kunna direkt! Jag har sett andra stackare som har kommit dit med nya skor och som långt innan passen har suttit och försökt att få fast fötterna... utan framgång. Sen en minut innan passet ska börja har dom insett att dom inte kommer att få fast dom och har fått lov att be instruktören om hjälp. Jag har även sett människor ( MÄN i SKOR haha) som inte har kommit LOSS från cykeln när passet är över... hmm.. jag vill inte hamna i en sån situation. Men det är inte mitt stora problem ... utan mest pinsamt är det om man har skruvat dit fästena fel .. haha .. satan. " JAAAAAHAAAA! Skulle dom sitta UNDER skorna??!" Tur att det är min favvo som har passet.. han hjälper mig nog.. Nu ska jag ladda!
Lördag morgon vaknar vi utvilade och glada... Pallrar oss ner i köket och äter frukost. Det är lite att göra inför festen på kvällen, men Laila lovar oss en visning av byn. Vi tuggar i oss det sista av våra mackor och går sen för att klä på oss. Jag och Ullis som pikat Lisa hela fredagen för att hon hade tagit med sig sina överdragsbyxor, fick snabbt äta upp det när vi inser att det banne mig är skitkallt ute.. Vi fattar snabbt att Laila har en plan med sin rundvisning .. Det visar sig att vi efter vägen ska fixa vissa saker inför kvällen. SMart! :)
Första uppgiften är BÄRA STOLAR från kyrkan till skolan ... Vi tar bilen säger Laila... trots att man ser skolan ligga ca 200m bort.. hmm.. jaja..
Äventyret i Soppero har börjat!
Laila var chaffis...
(Fick lov att lösa blid layouten på det här viset då blogger.com ej behagar att göra som JAG vill)
Jag och Ullis fick sitta bak...
... och Lisa fram ...
Alla glada å förväntansfulla :) Sen var det bara att börja bära!
Efter att ha burit stolarna till byggnaden som man skymtar bakom kyrkan hoppade vi åter in i bilen och fortsatte våran färd. Laila informerade oss hela tiden om omgivningen som den bästa turistguiden " Här bor bla bla bla ... här ser ni bla bla bla.. " osv. Vi "storstadstjejer" sitter tysta och nickar och lyssnar intresserat.. och ibland får vi ur oss " Ååå .. Jaahaa!... Jasså!" :)
Vi åker en bit och plötsligt säger Lisa att vi ska stanna så hon får ta en bild på det vackra landskapet ... " För är man turist så är man!" Men visst hade hon rätt ...
Kort därefter kommer vi ner till en å (?) ... Lisa som blev döimpad av att det var is på vattnet tog ca. 300 bilder på det .. så jag tror hon blir ledsen om jag inte tar med EN av dom åtmindstonde ... ;) När Lisa fotograferat klart ;) åkte vi vidare genom byn .. men nu började blåsan att skrika så vi begav oss hemåt för att tömma... ( kanske mer information än ni ville ha .. men det skiter jag i ) In en snabbis hemma för att uträtta behoven.
Min kära vän Ullis var så snäll och tog en bild av mig precis när jag öppnar dörren efter .. ja ni vet.. Så beredd... NOT!
Sen nästa som stod på schemat var PLOCKA RÖNNBÄR!
Uppdragsgivaren!
Två av slavarna ;) Lisa maskade mellanåt och tog lite kort
Nästa punkt på schemat var " BLANDADE SMÅHOPP" Vi sysselsatte oss med att ta "hoppkort" ... fruktansvärt roligt... och rackans va bra kort det blev!
1. Ladda och lägg upp taktik med fotografen...
2. Inse att taktiken inte funkade...
3. Weeeeei!
*******FOTOGRAFBYTE!*******
Hur var det där med taktiken? :)
Aaah! Just ja!
Sen begav vi oss vidare mot CENTRUM
Fikade i det här huset... hos en trevlig människa och med en mycket söt hundvalp... Men en sak visste vi inte då... Att vi senare skulle få se denna människas "fika" på närmare håll..
Av hänsyn lägger jag bara in en minibild ... :)
Sen måste man ju ha bildbevis på att man verkligen har varit i Övre Soppero!
Det här var slutet på våran rundvisning i Soppero... och det var dags för oss att gå hem till Laila för att ladda inför kvällen ...
