Jag var bara tvungen att sätta mig och lyssna på några riktiga godingar.
Ni som känner mig tror säkert att det har slagit slint uppe i mitt huvud och att jag bara yrar. Men jag är helt ärlig när jag skriver att dansband ÄR bra!
Jag kan väl inte riktigt säga att jag sitter och diggar Vikingarna och Thorleifs var och varannan dag, men det händer ibland.
Jag tror det har att göra med hur man är uppväxt.
Har man suttit i bilen med sin pappa i trettio mil några gånger per år när man var 5-8 år år och lyssnat på hans blandband på en raspig bilradio,så sätter det sina spår. Medan mina jämnåriga kamrater lyssnade på Lili & Sussie , Troll och Angel, så satt jag glatt och sjöng med till Gösta Linderholms "Rulla in en boll och låt den rulla", eller "min lilla graaan så grööön och fiiiiin du luktar gott som terpentin..." ikapp med Evert Taubes brustna stämma i pappas gamla beigea Mercedes från mitten av 70-talet.
För att senare avsluta med en riktigt riktigt fin låt... Vikingarnas version på "Nikita"
Visst man kan ifrågasätta varför min kära far lät mig lyssna på detta... men det har under senare år kommit fram att det snarare JAG som mer eller mindre trakasserade min far och tvingade HONOM att lyssna på dessa band.
Kort sagt ... jag älskade det!
Det är med en skön och mysig känsla i kroppen som jag nu, 20år senare kan sitta och njuta av att höra tonerna av dessa låtar. Låtar som jag tror legat som grund för min hela musiksmak.
Jag kan stolt säga att jag gillar att lyssna på det mesta i musikväg allt från opera...gubbrock...dansband...progg...hårdrock...ALLT.
Tack pappa!
Men ikväll ... just i kväll...
är det Dansband som gäller...
Eftersom jag inte fixade att lägga in en video så får ni hålla tillgodo med en länk.
"Slut din blick och räkna tyst till två... Åh nej! Nikita du får ej gå..."
Och ni som inte gillade det eller ens gick in på den å lyssnade...ni förstår er inte på musik... det är min åsikt!
2 kommentarer:
Det görs alldeles för mycket musik, å här är en låt till fy faaaaan.
Men alltså allvarligt, den som inte förstår dansbandsstorhet har dels aldrig varit på Sandgrund i Karlstad och raggat värmländskor. Dels aldrig varit riktigt ledsen ända in i hjärtat.
Bert Karlsson må vara en gris, men fan vad rätt han hade med sin dansbandsfabrik.
Min mamma brukade höja volymen när det blev dansband på radion och sen tog hon tag i oss barn och vi dansade skrattandes runt, runt i köket. Ljuvliga minnen! :)
Skicka en kommentar