Hehe jag är så sjukt bra...

... igår såg livet rät pissigt ut ... så nu tänkte jag passa på att skriva ett inlägg innan jag är nere i skiten igen (eftersom det är snabba vändningar i Batterisyras liv)

Igår satt jag hela förbannade dagen på Uni .. och jag trivdes inte riktigt då nån (läs förmodligen städtant) hade behagat att sudda bort min inredning från whiteboardtavlan... ruttet ruttet. Men men.

Satt som sagt hela dagen och när jag väl pallrade mig hemåt insåg jag hatt jag hade glömt bort att äta och dricka under hela dagen vilket betyder att jag hade varit djupt försjunken i min älskade uppsats.

På hemvägen passade jag på att titta in hos älsklingen Lisa, nyligen hemkommen från söderns slätter. Jag möttes av ett uppgivet ansikte när jag klev in .. och vi konstaterade att vissa har otur med ALLT. Vissa i det här fallet är jag och Lisa.. kanske främst Lisa för tillfället. Men vad ska man göra? Vi får skratta åt skiten i stället vännen å tycka synd om Turpellara som får allting serverat (må dom brinna i helvetet ;) )

Vi inser även att vi inte har gjort färdigt ansökningsunderlaget med CV och personligtbrev för att kunna skicka in ansökningar till tre förskollärarjobb som det var sista ansökningsdag på. Vi är nära i att skita i det, men peppar varandra att skriva och skicka in skiten så man iaf har sökt. Sen om man får det var en annan femma.

Jag får en present av Lisa som räddar min kväll och även min dag idag. TACK!
Far hem och slänger i mig något att äta för att sen packa väskan igen och ta mig till "någon" med internet.

Klockan blir ganska mycket innan jag är på plats och skyndar mig att koppla upp mig och börjar skriva på cv samt personligt brev. Till en början går det ganska bra .. ända tills Word hänger sig å får tuppjuck och vägrar samarbeta. Jag blir förbannad å börjar om igen. Tiden börjar bli knapp men lyckas med 20 minuter til godo skicka in ansökningarna.
Jag vet att jag är en sån som gör saker i sista minuten men det här tog nog banne mig priset.
Dumt nog gjorde det mig lugn för att göra klart det sista på uppsatsen idag, som ska vara inne i morgonbitti... det är luuugnt jag hinner tänker jag direkt ..sen kommer jag sitta å gråta å ha ångest ikväll för att jag inte är klar.. som vanligt. Men .. jag e van.

"Någon" var snäll och lånade ut sitt boende till mig idag... vilket är kanon då jag får massor gjort och känner mig avslappnad. Fast lite konstigt känns det allt att sitta här... och samtidigt gasnka mysigt... å lite skrämmande.... å .. jaja.. skitsamma.

Nu blir det att sitta och fila på det sista i uppsatsen... Shit fatta!!! Snart klar!!! Tufft!