Den började redan kl 0630 då alarmet tjöt alldeles intill mitt och Dexters öra... var på han FLYGER upp vettskrämd och landar på mitt ansikte. Kanske inte såå skönt .. men fem sekunder senare hade vi somnat om och försökte njuta av de nio minuterna som vi hade på oss att njuta ... efter tredje gången av snoozning va både jag å katten less på att bli avbrutna i våran skönhetssömn så vi beslöt oss för att stiga upp...
Packade alla viktiga papper som behövdes för Avhandlingsseminariet och grupptentan... å datorn...
( fan va jag inser nu att jag inte ids skriva det här egentligen..)
Väl framme i skolan så har vi vårat seminarium.. och ja... det va lika värdelöst som vi hade trott... men men. Lunchade å garvade med Supergruppen samtidigt som vi taggade för tentan.
Inklämda i ett unket och istängt studiorum utan fönster började vi skriva på våran grupptenta .. Weehoo va bra vi var. Efter att ha skaffat energi av lite kaffe, coca cola zero å lite godis skrev vi det sista av tentan... trots slams och utsvävningar måste jag säga att jag var enormt impad av resultatet då det blev toppen... men så är vi ju supergruppen också... vem är förvånad .. ja inte vi iaf.
Klockan va nu fem och vi lämnade in alla papper till läraren sen skuttade vi glatt hemmåt.
Fick skjuts av Ullis man ( ;) ) bort på Teg där Laila skulle fixa å trixa med färdmedel, som skulle ta henne norröver. Därefter fick jag skjuts av henne ner på stan. Avhoppandes halft i farten med ett snabbt hejdå till Laila började jag gå hemmåt. Sprang in på affären för att köpa lite ingredienser till kvällens kommande bak.. väl hemma ser jag att jag kommer hinna träna om jag skyndar mig .. så på med träningskläderna å iväg. De 55 minuterna spinning avklarades lätt och när jag sedan kom hem började jag genast baka. Speedad till tusen känner jag att jag hade kunnat rädda världen utan problem. Enda tills ... jag ... lägger ... mig ... på ... sängen ... å ... pratar ... lite ... i .. telefon ... Plötsligt kommer tröttheten över mig och det känns som om jag hade kunnat somna på stående fot.
Hur jag lyckades slutföra detta blogginlägg är en gåta...
Slutligen vill jag bara säga...som visserligen inte har med det här att göra men ...
Vem fan bryr sig ? Han är söt ändå... så det så...
7 kommentarer:
Tack för den sista raden...men nu blir jag generad ;o)
MÄH! INT DU JU!
Du behöver inte skämmas :o)
MEEEEEEEEEEEEN!
Men om det gör dig lyckligare får du väl tro att det är dej jag menar =)
Lycklig och lycklig. Mer självgod, pompös occh odräglig :o)
Lycklig och lycklig. Mer självgod, pompös occh odräglig :o)
Läste just i din Profil.. du vile inte skriva ut filmen där men JAG VET! :) hihi Doooooris.... /Ullis
Skicka en kommentar